Livet i en flyttlåda alternativt en sopsäck är allt annat än nice.
Mardrömmarna rinner igenom hjärnan och stör min sömn varje natt.
Annars så är livet mer eller mindre nice.
Förutom diverse tvivel som ligger och gror, och annat småplock som reder sig allt eftersom.
Annars så längtar jag efter att få börja jobba, uppleva en fin fristad.
Annars så saknar jag förra sommaren ganska mycket. Det mesta med den faktiskt.
Framförallt den jag var då, saknar jag, och vissa av de personerna jag hade då.
Glädje genererar i smärta, men det är ju så det funkar, mer eller mindre.
Tankar kretsar kring lycka och vad det är (happiness is only real when shared.)
Och för att visa vad jag menar, langar jag några moments som skriker lycka och glädje.












Moments, you only got moments with the people you love.