Jaha, det är onsdag, kl är halv nio. Trött som fåå. Kaffet är snart uppe i hjärnan. Lite kaos, lite glad. Lite av allt.


Han och Jag börjar närmar sig slutet, det härmed förtroende funkar inte riktigt. Inte för att någon av oss gav oss in med detta med hjärtat. Trots att det verkar så från hans sida nu.. Jag fattar inte ens varför jag skriver så seriöst om detta. Efter som de är allt annat än seriöst, I guess..

I recognize the way you make me feel
It's hard to think that
You might not be real
I sense it now, the water's getting deep
I try to wash the pain away from me

'Cause you're everywhere to me
And when I close my eyes it's you I see
You're everything I know
That makes me believe
I'm not alone

Jag borde sluta dricka kaffe, dra ner på alkoholen med för den delen.
Jag har en MASSA borden.

Vissa ser inte hur bra jag är. Men de vill jag lova, jag är verkligen så sjukt BRA att jag nästan svimmar.