For Emma, Forever ago

Jag kan inte med ord förklara hur sugen jag är på apelsinjuice just nu, hela min kropp och själ och sinne och hals och svalg skriker efter apelsinjuice. FAN att det inte funkar med vatten. Oboy kanske? Hm.. Snacka om lyxproblem, eftersom jag hade kunnat gå till hemköp och köpa det men jag anser att det är för kallt och alldeles för långt. Hade det varit sommar så hade jag inte ens tvekat!

Jag har en låt på repeat och säkert haft det i en timme nu, kul jul. Jag gillar den så mycket att jag inte vet vart jag ska ta vägen.

Ibland, bara ibland, eller nej ofta - är jag lycklig mitt i sorgen. Inte för att jag sörjer så värst, men mitt hjärta gör. Ja iaf, jag bara är lycklig på något sätt. När jag släpper taget och minns allt det fina, när jag låter det bittra försvinna. Det gör mig sorgsen fast jag är så tacksam. Jag finner inga ord. JAG ÄR SÅ TACKSAM, för allt jag har, för allt jag har fått, för allt jag lär mig, för att jag genom misstag blir starkare. För alla er som en gång knäckt mig, trampat, spottat, krossat mitt hjärta - tack vare er är jag så himla stark och det är med ren tacksamhet som jag önskar er all lycka i livet och ler när jag ser er.

Och med sorgset hjärta och ibland med tårar som jag saknar så mycket att det gör ont. Men saknad visar bara att det betydde något. Det är det som betyder något. Jag ångrar inget jag har gjort i mitt liv, och kommer antagligen inte ångra något sen heller.



För att min älskade Kajsa gav mig den finaste födelsedagspresenten som finns!


Notis; Jag är rödhårig igen! Jag har hört att förändring är bra, så då kör vi!

I believe that love should be a reason, to give and get back in return.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0