Okej, ungefär såhär ligger det till;

1. Jag är genom förskyld - tvingade mig ändå att jobba.
2. Jag är riktigt sliten.
3. Detta bero på den fina fyllan jag hamnade i igår.
4. Vilket leder till att jag är bakfull = tänker.

Till det absolut viktigaste förutom att jag ska bli väckt om mindre än två timmar för att få frukost. Det är nog alla känslor som jag inte har någon kontroll på. DVS, sista gången jag blev full med dem jag blev full med igår, på ett år iaf. Vår sista dag på måndag.. Avfärd om 5 dagar.. Jag vill nog egentligen inte tänka på det.. Men det är så nära.

Okej, nu är det ja 2 veckor sen, 5 dagar sen jag sist fick mhm, något. Min längtan finns fortfarande, gör sig påmind ibland. Trots att jag släpper taget nu.. Typ..